Tystnaden är påtaglig!

Mitt besök har åkt. De lämnar efter sig en stor tystnad. Såklart hade du rätt Märtagreta Det här gav mig en kick faktiskt. Lite ny input, lite “nygammalt” blod i mitt liv, lite annat än småstadsmentalitet. Lite friska vindar!! Väldigt intensiva sådana

Det mest intressanta den här helgen var att jag sprang på min chef på krogen igår kväll; lite onykter. En mycket intressant kommentar som inte hade kommit utan spritens hjälp Anledningen till att jag varit så fruktansvärt arg på honom är att jag tycker så fruktansvärt mycket om. Han hade aldrig kunnat väcka starka känslor i mig om jag inte brydde mig. Men hur kan ett sånt totalt utsläpp av negativa känslor som jag hade inför honom leda till nånting så gott?? Han gillar mig nu!

Jag trivs med mitt liv, min hemstad, mina vänner, min underbara familj. Sen utsätter jag mig för ett Jobb som ligger så långt från mina egna värderingar och mina kollegor är så olika mig att det totaldränerar mig på energi. Det är precis så enkelt. Det är mitt liv. Inte ens min bild av min chef sammanfaller på minsta sätt med hur mina kollegor ser honom och känner honom. Det är märkligt, men inte fasen ska jag behöva förlora min självkänsla för det? Varför skulle jag vara fel och de rätt? Vår kemi är bara inte kompatibel.

Igår kväll sprang jag på en man som jag var säker på tillhörde mitt förflutna; trodde han hade flyttat härifrån. Ett gammalt two-nights-stand (eller tre????). Han stirrar på mig, jag stirrar på honom och aldrig skola de två mötas igen. Men det handlar återigen om det där med att väcka känslor; vi gör det hos varandra. Ibland kärlek (nä, åtrå), oftast hat, men aldrig apati. Han är vacker, men vad mer? En vacker konstnär som när han vill det är otroligt vettig och full av liv och djup och så mycket ömhet som fyller mig med en lust att utforska mer. Nästa gång är världen bara svart och alkoholen det enda som styr. Bland det mest märkliga är att han är född exakt samma dag som Mannen På Mitt Jobb. Vad hos mig hör ihop med detta datum????

Ikväll kommer jag att krypa ihop i soffan med en känsla av att vara ganska trött och i behov av vila och tystnad, men också rik och lycklig.

Vilken dag!

Det började med att ett Drömjobb dök upp! Att söka alltså. Men bara den nivån fyller mig med massor med bubblande, sprudlande, glad energi resten av dagen! Att bli så tankspridd och frånvarande är bara en biverkan som nog drabbar min omgivning mer än mig Bara känslan att vilja åka hem och skriva jobbansökan direkt - det var länge sen sist… Och tanken att “aldrig mer” jobba med människor är som bortblåst! Det kanske helt enkelt bara handlar om att jobba med människor på RÄTT STÄLLE……..?? Tipset kom från den vän som jag haft problem med hela våren. Känns också….tja….omtänksamt? Bra?

Sen visar det sig att en vän som tvingats gå igenom ett helvete på sin nuvarande arbetsplats “bara sådär” blir erbjuden ett annat jobb och dessutom får höra vem hon verkligen är, vad en klok chef ser i henne,  i samma samtal. När all självkänsla smulats sönder och hon knappt vet vem hon är längre. Upprättelse! Och den som ställt till helvetet för henne får plötsligt stå till svars för allt hon gjort. Kan det bli bättre ?

Fredag kväll också! Alltid lycklig då Det finns inte så mycket som slår det där med att komma hem på fredagen, laga god mat och ta ett glas vin och bara vara FRI. Nu kan jag dessutom dricka vinet i trädgården och röka samtidigt. Det är ju ÄNNU bättre !

Imorgon får jag besök av vänner från annan ort. Dubbla känslor. Ska bli kul att se dem, men jag är inte social. Hur ska jag kunna vara värdinna och guide NU? Hm. Känner mig ytterst tveksam. Det är det där med två dåliga val igen….. Nu får jag ta den energi som finns och fixa det här. Vad ska jag annars göra? Men jag känner inte för det - det ska Gudarna veta!!!

Trött, ledsen, seg

Usch, vilken vecka! Kan inte sova, kan inte varva ner. Är fortfarande ledsen, men vet inte riktigt varför?! Märkligt. Som tur var lugnt på jobbet, inte så många bråkiga samtal. Håller, minst sagt, en väldigt låg profil. Låt mig va! Men det finns en kaxighet någonstans i det här också Längtar efter en månad långt bort. Så ser inte mitt liv ut. Tvärtom. Har flera saker framför mig nu där mitt val står mellan två dåliga alternativ och jag tvingas välja det minst dåliga. Känns som att det är många såna val? Vad hände med att välja mellan två goda ting? Kanske behöver jag bara sova. Kanske behöver jag bara vara ifred.

Dags att bli en riktig Bitch!

Fn, va jag är trött på hur folk (läs kollegor) behandlar varandra!! Det finns ingen respekt för andra på mitt Jobb. Och vi ska jobba med människor? Det är ta mig fn skrämmande! Och nu har jag bara bestämt mig - det räcker. Människor får gärna vara hur korkade som helst, säga vad som helst, det är upp till dem. Men de ska få förklara sig….. Det absolut minsta man kan begära är väl att de ska stå för vad de säger? Eller hur? Och om jag inte vill göra nånting kommer jag heller inte att göra det. Dags att plocka fram Bitchen på riktigt!! För nu räcker det, jag har fått nog. Hela vägen.

Efter jag var så rakt igenom ärlig mot min chef så har vår relation återgått till det normala; han är glad mot mig och jag har inte heller något behov av att hålla honom på avstånd. Lite märkligt egentligen, men det känns ju bra. Vill han bli av med mig ???

Kärleken har coolat ner sig, Han har inte varit där. Tänk vilket ansvar han hade förut! Det var ju tack vare Honom som det var kul att gå till jobbet. Det höll mig uppe jättelänge. När den spänningen försvann sjönk jag som en sten…. Det är bara så skönt att kunna prata med någon på mitt Jobb som förstår vad jag menar! Någon som pratar samma språk, sänder på samma frekvens. Det behövs. En livsuppehållande åtgärd liksom. Nu tänker jag bara låta leva.

Ingen energi kvar idag…

….men jag tror jag har triggat igång nånting nu; det känns så. Är det alltid bäst att vara ärlig mot sin chef? Jo, jag tror det, det är ju JAG. Och det är så min framtid ser ut - nu är det jag som styr. Inte vad alla andra tycker eller vad man borde göra. Måste priset för ärlighet vara så högt? Borde man inte bli lycklig och sväva fram nu? Det var en sån j-a urladdning att släppa ut precis allt det jag har släpat på hur länge som helst. Får jag bara sova sisådär 10-12 timmar nu så är jag tillbaka på banan!! Tror jag.

Litet återfall med Mannen På Jobbet idag igen. Han skriver gulliga små lappar till mig. Inte bra men fruktansvärt trevligt “How can happiness feel so wrong?” (The Closest Thing To Crazy, Katie Melua, ska inte lyssnas på under deppiga dagar, idag är jag bara konstig ) Går Mannen in under kategorin “kärlek” eller “singelliv”?? Jag väljer “kärlek”.

Fredag och lycklig - såklart!

Sedan jag blev en måndag-till-fredag-person så har mina fredagkvällar blivit heliga. Det finns inget bättre än att komma hem från jobbet och veta att man är ledig i två dagar; hälla upp ett glas rött gott vin, god mat och godis och bara mysa. Spelar ingen roll att det är fredag varje vecka - jag tröttnar aldrig

Fick ett samtal på jobbet idag från den kund som jag var så fruktansvärt arg på förra veckan. Idag kände han sig dum; bad inte om ursäkt men det var lite jobbigt för honom att ringa. Jag har fasat för det här samtalet hela veckan; visste att det skulle komma. Sen fixar jag det - och till o med på ett bra sätt. Jag får ju faktiskt fram det som ska sägas! Det är dags nu att jag inser min kapacitet och kompetens. Får man överhuvudtaget säga så i Sverige med Jantelagen som Överallt Styrande Grundlag? Jag får inte den här bekräftelsen från någon annan; jag är ensam i mitt Jobb och det finns ingen annan än jag som kan säga det. Så jag säger det själv. Till och med på bloggen. Take it or leave it.

Många vänner o bekanta vill bli underhållna av mig med spännande detaljer i mitt singelliv och pikanta detaljer om mitt vilda liv och leverne. Hm…. Herregud vad jag gör dem besvikna! Just nu ser mitt singelliv inte ut så. Inga spännande, eldiga, passionerade, hemliga älskare. Ingen kärlek. Ingen spänning alls. Den delen är bortkopplad ur mitt liv just nu. Varför? Brist på objekt Det är till och med så JAG blir uttråkad just nu

Helgen ska ägnas åt vårstädning! Allting ska ut här eller flyttas på. Inte ett dammkorn ska överleva den här helgen! Det är inte bara städning, utan jag ska byta energier i mitt hem också. Det känns som att det finns så mycket gammal, tung energi här inne som bara måste ut för att kunna fylla på med ny sprudlande fräsch energi. Mitt hem är “rent” annars, det finns inga andar eller andra energier som påverkar mig. Det är mina egna tunga tankar som sitter här. Alldeles för mycket påverkan från det förflutna. Dags att ge utrymme för framtiden!!

Mycket av min frustration inom Byråkratin beror på att jag är SÅÅÅÅ besviken! Märklig insikt; vart kom den ifrån? Idag har jag fått jobba med det jag är allra bäst på; att formulera, använda språket, skriva så att andra förstår. Jag har så mycket mer att ge inom det området! Men det spelar ingen roll. Vad jag har gjort förut, vem jag är, min kompetens, mina åsikter, min förmåga att se världen från våra kunders sida - inget av det räknas. En vän som alltid brukar ha rätt säger att min chef visst ser min kompetens och att den stör honom, men jag tror faktiskt att hon har fel (för en gångs skull). Intressant i det jobbet som gjorts idag är att få se om de kommer att ta någon hänsyn till de synpunkter som kommit fram eller om de ännu en gång kommer att köras över på grund av prestige.

Det händer mycket i mitt liv nu - till största delen på insidan. Jag har till och med svårt att hitta orden; att förklara hur och vad. Därför har man vänner som är bättre på att uttrycka känslor som beskriver det för såna som mig Det finns en klarhet i min tillvaro som saknats förut. Ur den klarheten kommer också en stark intuition som helt och hållet är min kompass. Ofta, ofta vet jag innan jag är där - vad det än gäller. Sen måste jag försöka lära mig skillnaden på drömmar/önsketänkande/intuition. Svårt!! Min starka intuition kommer ur att jag tar mina egna känslor på allvar; jag följer dem verkligen. Ju mer jag gör det, desto mer intuition. Ett litet tips bara

Läget under kontroll!

Peppar, peppar måste jag säga då; vågar aldrig utmana. Igår träning, ikväll långpromenad med vän vilket är samtidig terapi. Träning är meditation. Lugnare än vanligt inom Byråkratin (peppar igen), har läget under kontroll. Så bra som det kan vara där.

Oväntat samtal igår. En f.d. kollega ringde, verkligen ett spöke från det förflutna. Ett spöke som definitivt ska tillhöra det förflutna. Ljög mig ur ett samtal, svarade inte nästa. Inget nytt samtal idag. Hoppas det räckte som avspisning? Väcker mycket obehag bara  tanken att ha henne i mitt liv på minsta vis! Bara en känsla. En mycket knepig person. Hon frågar “är det OK om jag ringer senare då?” Alternativa svar på en sån fråga???? Man kan ju inte säga “nej”. Mycket av mina problem i livet handlar om situationer där man inte kan vara ärlig. Vad gör man då? Den här gången ska jag vara ärlig mot mig själv - och jag vill inte prata med henne igen.

En vän som har en förmåga att få mig att läcka enorma mängder energi så fort hon mår dåligt. Bra träning för mig - upp till bevis! Har jag lärt mig något om hur man behåller sin energi och skyddar sig? Har jag tillräcklig styrka att stå upp för mig själv i alla situationer? En annan vän sa till mig ikväll att jag har en helt annan säkerhet nu i vem jag är. Jag har märkt själv att saker är annorlunda, men det var jätteskönt att höra!!

Hittar inte tiden just nu för att skriva. Måste ändra på det.

Kort inlägg bara…

Måndag, jobb, energislukande vän och kollegor som genast upptäcker min sårbarhet/sänkta energinivå och tar chansen att hugga. Dansar igen, stänger av, stänger in. Har en hälsosam distans.

Lördag, ledig, love!

Åh, bara myser. Spelar ingen roll att mina bihålor inte riktigt tillåter för lång tid i solen eller att jag har tillbringat några timmar med att skura köket. Jag är ju LEDIG. Och då är allting bra!

Var tvungen att kolla reprisen av “Uppdrag Granskning” också pga det mediadrev som startat efter programmet. Ofta brukar det vara för vinklat för att ens vara trovärdigt, men i det här fallet var det faktiskt inte så. Gräsligt. Sånt här får inte hända i Sverige! Men det gör det. Ofta. När ska vi inse att vi inte lever i det samhälle som vi tror att vi lever i?? Det finns ingen trygghet kvar. Sen kan jag också tänka på hur arbetssituationen ser ut på socialkontoren runt om i landet; de få stackarna som tar på sig detta otacksamma jobb sitter med dubbelt så många ärenden som de hinner med och hela verksamheten drivs av “bristen på pengar”. I Sverige, ett av världens rikaste länder. Men jag ska inte gå in i den diskussionen igen; blir bara upprörd och det orkar jag inte. Kan bara säga att det är inte bristen på pengar som är problemet i Sverige idag - det är bara det att människor som hamnar utanför samhället inte prioriteras. Man arbetar inte utifrån humanistiska värderingar. Det är problemet. Inget annat. Dessutom reagerar jag jättestarkt på grannarna t.ex. i programmet som ser vad som händer och tänker att “nån måste ju ringa och göra nånting”. Varför inte ringa själva? Varför ska alltid nån annan göra nåt? När sen polis/socialtjänst kommer dit så vågar man inte säga sanningen och hur ska myndigheterna då kunna veta? Det är så HIMLA LÄTT att tänka att “de måste göra nåt” men hur ska de kunna göra nåt utan information? Ska man vara synsk för att jobba inom socialtjänsten? Och det här händer hela tiden - i skolor, dagis, grannskap, släktingar. För fn - VAKNA! Civilkurage???!!! Sluta upp att skylla ifrån er hela tiden. Ta lite ansvar själva också. Oj, jag fastnade ändå

Jag kanske ska börja rikta in den här bloggen mer på hur det är att jobba på dessa myndigheter som alltid blir avrättade i media? Vi är faktiskt människor vi också. Människor som ofta får agera måltavlor och papperskorgar för människors hat mot samhället och alla myndigheter. Någon där man helt riskfritt kan ta ut all bitterhet och vräka ur sig precis vad som helst, för vi kan ju inte säga emot.

Ikväll ska jag hem till kompis  och äta pizza, ost, kex och dricka vin. Svulla ut ännu lite till inför badsäsongen alltså Men det ska bli mycket trevligt (att åka hem till henne alltså, inte midjan). Ingen krog den här helgen, absolut inte.