Det finns människor som har problem med att va lediga

Märkligt. Jag hör definitivt inte till dem Jag skulle alltid kunna ha det såhär – regn eller solsken, spelar ingen roll. Jag bestämmer över min egen tid och det är LYX.

Allting som händer nu kretsar kring det stora bröllopet som snart går av stapeln. Det kostar massor med pengar och det kostar energi, men ger i gengäld väldigt nyttiga insikter i mitt eget liv. Så det är värt det. Och jag har fantastiskt vackra nya kläder Prinsessa för en dag – det får man njuta av!

Visst är det märkligt vilka olika roller man spelar i olika sällskap i sitt liv?! Rollerna är dessutom låsta enligt det manus som alla förväntas följa. Det är bland det svåraste man kan göra, tror jag, att förändras i en befintlig relation. Det är bara att tacksamt klä på sig de scenkläder man brukar ha i den uppsättningen och gå in i sin roll. Bryter du den riskerar du att sparkas ur pjäsen. Men i lördags bröt jag mot alla de repliker jag blivit tilldelad, struntade i manuset och tog mig friheten att vara precis vem jag ville vara just då. Improvisationsteater Och frihetskänslan var enorm! Jag behöver ha denna typ av fria teater i hela mitt liv just nu. Bryta mot regler. Vara rebell. Jag ska bara vila upp mig först

Ledig tid

och allt det där man har hunnit springa ifrån förut med jobb och allting annat som händer hinner ifatt och tar tag i mig. Tid för eftertanke, tid att landa i sig själv och i sitt liv. Just nu är det inte tid att tänka framåt; dagen idag räcker, friheten att bara leva här och nu utan planer och tankar för framtiden. Blir det nånsin som man tänkt sig ändå….?

Idag har jag tänkt mycket på det där med andlighet i vardagen, i mitt dagliga, vanliga liv. Jag tycker att andligheten försvinner för mycket för mig bland vardagens alla glädjeämnen och bekymmer; i allt det praktiska. I jobb, disk, matlagning, tvätt, ekonomi, helger, vila och fest. Sen inser jag, i mötet med andra människor, att den där andligheten ALLTID finns hos mig – det är bara det att den är så självklar att jag inte tänker på det. Den genomsyrar allt jag gör och är.

Det jag egentligen behöver just nu är att åka iväg. Att vara ensam någonstans i naturen. Åka tills vägen tar slut. Stoppa alla intryck från andra, stänga alla kanaler för kontakt. Bara vara i mig själv, för mig själv, hitta lugnet inombords. Just nu försvinner i alla fall det lugnet i vardagens praktiska överlevnad, i kommande fester, i kontakten med människor runt mig som mår j-gt dåligt. Jag märker, speciellt när jag tar en shoppingrunda på stan, att jag är helt ”öppen” igen. Tar in ”alla” människors energier och har ett mycket dåligt skydd. En halvtimme på stan räcker för att jag ska vara helt totalt slut energimässigt. Undrar vad det är som gör mig så öppen och oskyddad? Intuitionen? Empatin? Tröttheten? Människor som bryter ner skyddet? Ingen aning. Det måste bara fixas!

Imorse vaknade jag med en insikt som jag behövde. Har jag drömt nåt? Det där med barndomsvänner. Ibland håller man helt enkelt ihop för att man förväntas göra det, för att man ”alltid” har gjort det, för att man inte kan bryta utan att det får enorma konsekvenser. Jag tycker ju inte ens om henne; jag gör inte det. Hur ska jag då kunna stötta henne i hennes sorg? Genom att låtsas och att uppbåda det sista av energi jag har att ge när det gäller vår relation. Hittills har jag kunnat det, verkar det som. Kan jag fortsätta? Finns det någonting mer att ge? Här finns också mycket av den ilska jag har inombords; den ligger där under ytan och vill komma till uttryck. Rena giftet.

En sak är säker just nu – saker rör på sig. I relationer till människor som kanske på något sätt tillhör det förflutna - där rör det på sig. Obevekligt. Tid att gå framåt, tid för förändring. Jag tror, ta mig tusan, att det gäller hela mitt liv just nu. Tid för förändring.

Det gör inget att det regnar

Jag är ju ledig ! Det kan faktiskt vara skönt att få ligga i soffan en hel dag och läsa deckare och inte behöva gå utanför dörren. Frihet det också! Visst skulle det vara bättre att läsa deckaren på stranden, men det finns inte mycket att göra åt. Varför gnäller människor så mycket på vädret? Det är bara att gilla läget.

Första semesterveckan har varit kanonbra. Jag kan inte påstå att jag är utvilad på något sätt men det får jag ta någon annan gång Nu börjar jag i alla fall varva ner rejält efter den senaste tidens turbulens….

Den Stora Festen i sommar närmar sig och allting är bara så märkligt. Ingen hjälper till för ingen vill egentligen att detta ska hända och ingenting kan man säga om det; det är bara att, också där, gilla läget. Det är bara det att jag har så svårt att leva med lögner! Livet är sällan svart eller vitt utan någon av alla nyanser däremellan. Det är inte lätt att stå bredvid och se människor man älskar göra misstag (som t.ex. att gifta sig med en skitstövel) men vad kan man göra? Ibland kan man inte göra någonting annat än att finnas där och iaktta och senare hjälpa till att plocka upp skärvorna.

Fullt upp!

Semestern har börjat i ett ganska högt tempo; det händer saker hela tiden och är till och med lite stressigt emellanåt Hur det kunde bli så? Mitt liv är helt enkelt så jäkla BRA ! Min härliga familj, mina härliga vänner, sommar, ledighet/frihet…..

Nu har jag börjat jobba ideellt också och vad det ger mycket i själ o hjärta! Vilken skillnad mot Byråkrat-byrån!!! I den ideella organisationen finns engagemanget och uppoffrandet för någonting man tror på och man känner att man verkligen gör nytta. Totala motsatsen till mitt Jobb alltså; natt o dag. Byråkratin glömde jag i samma sekund som jag gick ut därifrån och stängde dörren bakom mig. Och jag kommer inte att ägna det j-a stället en tanke innan jag måste.

Hur framtiden ser ut i höst och vidare är ingenting jag orkar bry mig i – jag bara njuter av varenda dag nu

Tajming :) !

Min första semesterdag – och strålande solsken ! Klart man måste vara en människa med tajming Imorgon ska det bli 30 grader och då blir det beachen. Idag har jag varit tvungen att göra brådskande ärenden på stan men har hunnit sola lite också. Det behövs!!!! Vilken blek byråkrat!! Har hunnit luncha med en kompis på stan; gott och mysigt. Och idag känns livet sådär ”självklart” igen; är verkligen så himla lycklig i min tillvaro ! Helgens tungsinne, som mycket berodde på in-i-märgen-trötthet, är som bortblåst.

Förra veckan bestämde jag mig för att ”Ödet” får visa vägen nu; ge mig små tecken. Jag tror att jag oftast missar de här små ”fina” vinkarna och tecknen därför att jag väntar på det stora, övertydliga, det där som står svart på vitt. Halvblind liksom Och tecknen har inte låtit vänta på sig heller. Det verkar som jag ska börja jobba ideellt några timmar i veckan; med djur då såklart. Och vad gäller kärlek så träffade jag på Mannen-som-jag-hört-är-intresserad-av-mig-men-som-raggar-upp-andra-hela-tiden på stan idag och nu fick jag svar där också. Vad är det jag hakar upp mig på hos honom…. Eller alltså – vad är det som gör att hans vän (sambon) är attraktiv för mig men inte den här mannen (förutom att han raggar upp andra som gör honom oattraktiv). Jo - den andra mannen MÖTER mig. Den här glider undan. Det finns nåt hos honom som jag inte kan ”fånga”. Han möter mig inte, trots att vi har en jättebra o öppen kontakt. Nån som förstår vad jag menar ? JAG förstår det i alla fall och det är faktiskt det viktiga . Det var ett svar jag ville ha. Det är såna här små signaler/tecken/saker som jag menar. Jag väntar mig att blixten ska slå ner och att prinsen ska stå där med hela kungariket. Istället får jag en insikt i vad jag behöver hos en man. Nu känns livet spännande igen – vad blir nästa grej?

Semester!!!!!!!!

Är det sant ? Många, långa, härliga, soliga veckor! Just nu är jag för trött, stressad och sliten för att kunna känna den där riktiga lyckokänslan, men den kommer under helgen! Den här veckan har inte varit likt någon annan; borde ha dubbel lön…..

Min alldeles egen ”må-bra-semester”! Funderar (allvarligt) på att sova hela helgen; det är vad jag behöver just nu. Får se om det går  Jag har tre stora ”måsten” nu på fyra veckor. Utöver den tid som jag måste göra det jag måste så tänker jag inte ägna en tanke åt det. Vi människor ägnar alldeles för stor del av vårt liv till att göra det som ANDRA vill, det som ANDRA förväntar sig eller det vi TROR att andra förväntar sig. Jag vill aldrig umgås med någon för att den personen tror att den förväntas umgås med mig av gammal vana eller nåt annat konstigt – hemska tanke! Dags för EGO-semester alltså

Tankar om tankefällor

Usch, vad jag jobbar. Vet inte varför egentligen. Vill lämna med en bra känsla, men det spelar ingen roll för det kommer att bli kaos nästa vecka. Men ändå. Det känns alltid bättre att gå när det är bra. Kan någon där uppe se till att det blir riktigt körigt nästa vecka för mannen som vikarierar för mig? När jag försökte lära upp honom kunde han inte ha varit mer ointresserad och oengagerad – undrar om han är det också när kaoset bryter ut sen och han har alla arga människor i telefon….? En riktig byråkrat alltså – hans eget jobb (så lite som möjligt) är väldigt mycket viktigare än att serva våra kunder……

En vän fylleringde mig på jobbet idag. Märkligt känsla. Om det ändå hade varit så enkelt att hon har semester och jag jobbar och hon satt i trädgården och grillade osv. Men så är det inte. Visst, hon har semester, det är därför hon dricker dagtid. Hon berättade om en släkting som höll på att stressa sönder inför planeringen av ett bröllop. Hon hade ingen att bolla med och ingen hjälp med hela planeringen/genomförandet. Hm……det är väl självklart inför att bröllop att ha någon där, man är ju liksom två om det, det är ju det som är grejen….. Eller? Och att man inte reflekterar över det! Det är lite läskigt.  Att man kanske redan nu kan se hur resten av äktenskapet kommer att bli….?

Det får mig att fundera på vilka tankefällor jag själv har; för de finns där. ”Träffa-en-man-för-att-alla-andra-vill-det-tanken” är definitivt en tankefälla. Eller är det det egentligen? Det finns ju normer som man ”ska” leva upp till och befinner man sig utanför är det mycket viktigt för vissa människor att man genast tar sin plats i spiltan. Så tankefälla? Jag vet inte, men visst skulle det underlätta jättemycket för mig i mitt liv om jag var ”normal” Det finns andra saker jag tänker/gör/känner som jag är blind för, men det är ju just det – jag ser det inte Den blivande bruden ser inte att man är två.

Men vem bryr sig – snart går jag på semester Och jag har bestämt mig – semestern i år kommer att gå till att göra saker jag mår bra av. Inför varenda liten grej ska jag fråga mig själv – ”mår jag bra av det här?”. Är svaret negativt blir det inget. Det kommer att ställa till det men – vem bryr sig….

Adrenalin-dropp

När min adrenalinnivå sjönk drastiskt igår efter det negativa beskedet så fick jag såklart JÄTTEONT i halsen. Behandlar med C-vitamin, örtte/honung, aromaterapi med eucalyptus och vila, såklart. Det är ju det som det handlar om – vila. Ikväll blir Miss Marple mitt sällskap.

Jobbar hårt och målinriktat och målet är bara ett enda  Hur framtiden ser ut i höst, eventuella andra jobb, ny kärlek, nya mål, you name it – jag bryr mig inte. Jag ska ha SEMESTER!

Igår kväll la jag tarotkort för den närmaste månaden. I slutet av den här månaden kommer blixten att slå ner i min tillvaro (Tornet) men fram tills dess verkar det handla om gemenskap och fest och mycket känslor (bägare). Summan av hela perioden är Översteprästen; någon ny andlig insikt??? OK då

Skit också!

Inget nytt jobb, ingen champagne, inget sluta jobbet efter semestern

OK att man ska vara positiv och så, javisst, absolut – en annan dag. Jag är besviken, trött och energilös idag. Tror fn det – jag ville ju ha det jobbet!!! Det som är bra med det här är all credit jag helt plötsligt får av chefen. Väldigt mycket så. Nu kommer det jag ”tjatat” om så länge; jag vill känna mig uppskattad på Jobbet. Det är alltid bra att hota med att gå Något som också är bra är att min magkänsla faktiskt fungerar (lätt att säga med facit i hand va ? Men jag skrev om det den 14 maj…). Min magkänsla/intuition är min kompass här i livet och jag vill att den ska fungera i alla lägen, så det känns bra.

En bra sak till är att jag frågade om lite respons när jag fick beskedet; så man kan lära sig något till nästa gång. Jag har definitivt den kompetens som krävs och jag hade definitivt klarat av jobbet, men det fanns andra sökande med den specialistkompetens som de eftersökte. OK då; nu vet jag att jag hade klarat att simma på djupa vatten Tack.

Nu är det bara semester som gäller – den där stora friheten runt hörnet. Att liksom ”ladda om” och försöka ställa in mig på att bli kvar i Byråkratin ett tag till – det tar jag sen någon gång. Inte läge idag.

Det var helt enkelt inte meningen att jag skulle dit just nu. Det är någonting annat som väntar på mig.

Jag ser mållinjen!

Medan de grekiska grönsakerna och laxen fixar sig själva i ugnen så borde jag egentligen diska. Det är mycket man borde göra, eller hur ? Det finns (nästan) alltid en ursäkt för att slippa diska; man måste ju blogga t.ex…..

Idag har jag jobbat arslet av mig. De sista dropparna ska ur innan jag når mållinjen i form av semester. Dagarna går fort då; alltid bra. Min chef kom in till mig idag, bara tittade, sa ingenting, jag fick fråga. Nä, inga referenser ännu. Jaha ja. Nu är det inte pessimisten som uttalar sig utan realisten – den här ser inte bra ut. Det kunde ha sett bättre ut, om man säger så. Idag har min chef sagt saker vid flera tillfällen som faktiskt får mig att tro att han vill ha mig kvar där Komplimanger???? Ja, det verkar faktiskt så Oj.

Först ska jag fira min semester med rödvin, god mat, godis och cigg. Beroende på vad som händer kanske rödvin OCH champagne Sen ska jag genomgå en två dagars reningskur och dessutom dra ner på rökningen. Jag har bestämt mig för att sluta röka dagtid när jag byter jobb…… Shit! Men jag har bestämt mig – och så får det bli….. Jag kommer inte att sluta röka på mitt nuvarande jobb - nånting måste man ju göra för att reta kollegorna Ett litet tips till alla er som hackar på rökande kollegor – det har bara motsatt effekt…. I alla fall på såna som mig (och jag har aldrig hört nån som slutat röka för att kollegorna kräver det?!). Då blir jag hellre utfryst ur gruppen. Hellre det än att någon annan bestämmer över mitt liv. Jag tjurskallig???? Va?

Nu kan jag inte undvika disken längre