Wheel of fortune

En seg söndag som den här finns mina tankar hos det jag kallar Ödet. Inga ytliga tankar en regnig söndag eftermiddag Jag är så fascinerad av allting som händer i livet just nu; både bra och dåligt. För mindre än två månader sedan hade jag en helt annan inställning till mig själv och mitt singelskap och det var ingen snäll inställning. Nu är allting förändrat. Först bröllopet där jag fick höra massor av ”sanningar”, sedan resan,  mötet med en viss härlig man och att få höra precis de saker man behöver höra precis när man behöver höra dem. Tajming. Saker som händer som öppnar mina ögon och får mig att inse att allting är möjligt. Det var helt enkelt tid att göra mig av med mina egna ”sanningar” och släppa in lite nya. Nu är jag beredd att ta chansen; jag är beredd att ta fajten för det jag tror på. Tarotkortet Livshjulet (wheel of fortune) visar vad jag känner för mannen utomlands. Kortet kallas också Ödeshjulet och visst var ödet där och lät mig kliva in på den restaurangen Så är det och det är bara att finna sig i sitt öde.

Livet är härligt

Den va bra!

Sökord där någon har hittat min blogg: ”Där du kan muttra” ! Varför söker man på sånt? Man kan ju faktiskt muttra överallt

Gud, vad skönt det är med ensamhet och lugn & ro!! Den här helgen i alla fall… Städning känns som befrielse för själen. Hjälp, vart är jag på väg ?

Väntan

Fredag kväll - äntligen ! Sitter här med första glaset rödvin (inte det sista) och väntar på att en av mina bästa vänner ska komma hit för lite fredagsmys. Mina tunga tankar har försvunnit med tandvärken och jag anar ”ett visst samband”. Nu har jag en härlig ledig helg framför mig med framför allt behov av att vara ensam (efter ikväll) och få ta hand om mitt hem lite grann efter lång ignorans och frånvaro.

Semestern gav mig tillräckligt med energi för att känna mig som ”en ny människa” inom byråkratin. Om det saknas humor och lättsamhet där får väl jag vara en sådan som sprider det, eller hur ? Nu när styrkan och energin finns här; sen får någon annan dra upp mig när jag är energilåg/lös.

Dags för fredagsmys !!

Aj, vilken dag….

Jag har knappt sovit inatt pga tandvärk, så idag blev det akut tandläkarbesök. Nu mår jag bra igen och ser fram emot en natts god sömn Dyrt som tusan blev det och det har jag inte råd med. Kan någon vänlig själ som inte bryr sig om pengar förklara för mig hur man gör för att inte bry sig….? Jag kan inte det när det enda jag ser är vatten och bröd en månad framöver. Men det ordnar sig på något sätt – det gör det alltid. På något sätt.

Ikväll har jag haft ”normal” mailkontakt med min resevän igen och det finns ett litet hopp nu att allting faktiskt kanske kan fungera igen. Sen vet i tusan om jag kan lita på någon som hon, men det behöver jag inte heller.

Jag har varit på ideella jobbet ikväll; har saknat dem Djur är kloka.

Jag är trött.

För mycket tankar

Vardagen hinner ifatt mig nu; byråkratin känns tung och just byråkratisk bortom förnuftets gräns. Jag hinner inte heller med alls. Att gräla med vänner kräver enorma mängder energi av mig och jag har svårt att värja mig mot det. Så jag ser på korten, lyssnar på musiken, minns värmen i huden och försöker låta bli att förbruka mer av den energi jag har fyllt på så mycket av. Jag träffar mina vänner jag har saknat. Pratar, löser alla värdsliga gåtor och försöker förstå vad som händer. Det är nog det som är problemet – jag förstår inte och kommer antagligen inte heller att kunna förstå eller lösa konflikten. Försöker ha tillit till att allting kommer att ordna sig till det bästa. För det gör det ju! Vad som sedan är det bästa, det återstår att se. Det är det där med tålamod igen – att vänta och se. Det är det enda jag kan göra. Jag har försökt med det enda sätt jag har – ärlighet – och när det inte räcker har jag ingenting mer. På det sättet är jag väldigt enkel

Hösten är här på allvar nu. Vid promenaden i skogen luktade det höst och naturen börjar ändra sina färger. Jag får krypa upp i soffhörnet med en stor kopp örtté och vara riktigt lat och riktigt för mig själv och det är underbart.

Ska man diskutera karma en måndag med tandvärk?

Måndag, tillbaka i byråkratin, lite tandvärk, lite förkyld, väldigt trött, mycket ältande – ändå mår jag bra ! Är man galen eller ?

Förälskade känslor för mannen som är kvar i land långt borta. Det skulle inte bli så, det var inte mitt mål, men vem är jag att bestämma sånt ? Vissa famnar passar man i, vissa människor berör, oavsett vart i världen de finns. Honom glömmer jag inte. Ser på korten och blir bara varm Och visst är det konstigt hur man kan få höra precis rätt saker i precis rätt ögonblick ibland? Från honom. Från andra. Saker som visade resevännen att hennes försök att bli stor genom att göra mig liten inte fungerade. Hon fick höra det från mig, hon fick höra det från andra. Kanske gick det fram? Kanske har vi båda lärt oss något av det här? Och alldeles snart ska jag sluta älta men ännu finns det lite väl mycket känslor av det negativa slaget kvar inombords.

Jag har slutat söka ”hämnd” eller att ge igen med samma mynt. Det man ger ut kommer tillbaka, ibland förr, ibland senare. ”Någon annan” fixar det där. Den här gången gick det jättefort.

Landat i livet igen!

Två dagar senare och nu har jag kommit tillbaka in i min tillvaro igen, men semesterkänslan sitter kvar Imorgon är det måndag och dags att gå tillbaka till jobbet vilket såklart känns väldigt motbjudande men just nu inte tillräckligt för att tappa solen och värmen i huden. Det stället betyder ingenting för mig längre.

Just nu vill jag inte träffa mitt resesällskap alls, vilket kanske inte är så konstigt heller efter en intensiv vecka tillsammans. Men kommer den känslan att gå över…..? Det får vi se. Det är verkligen något ”magiskt” i mina vänskapsrelationer under 2007; såhär rörigt har det fasen aldrig varit tidigare. Jag är inte den som byter vänner ofta, jag har långvariga och djupa vänskapsband, men tydligen ska allihop testas nu. Undrar varför? Jag är jättetydlig i vem jag är och sätter tydliga gränser som människor som hon inte VILL se av någon anledning. Hon kan inte läsa av människor alls; är för upptagen med sina egna problem, vilket jag fick se flera hårresande exempel på under resan. Ska i alla fall träffa henne med öppna ögon och verkligen se vad som händer; min bästa strategi mot människor som hon: distans. Det funkar på jobbet och det ska funka med henne också. Men att bara ha de här tankarna inför en vän – det känns alltid som början på slutet…..

Bloggen är till för att avreagera sig, eller hur ??

Det är skönt att vara hemma i tryggheten (familjen, närmaste vännerna) igen.

Laddad med sol och värme

Är jag nu tillbaka hemma igen efter en UNDERBAR vecka med sand mellan tårna, klarblått vatten, massor av sol, god mat och fantastiska människor ! Jag är fylld av solenergi och semesterkänsla i hela kroppen. Känslan att simma i klarblått, varmt vatten kommer att sitta kvar länge i huden. Möten med människor som kommer att finnas kvar hos mig. Det är så lätt att leva där; så öppet, varmt och ärligt. Nu är det (snart) vardag igen, men känslan kommer att sitta kvar länge hos mig.

Min nervositet innan resan angående mitt ressällskap var inte nervositet utan ren intuition. När/hur ska jag lära mig skillnaden mellan dem? Vi kände inte varandra tillräckligt när vi åkte och det har inte riktigt fungerat för min del. Känner vi varandra nu? Det har inte förstört resan på något sätt (vad hade kunnat göra det?) men jag har lärt mig mycket. Både om mig själv och henne. Jag har blivit påmind hur viktiga mina närmaste vänner är för mig och hur rik jag är som har dem, vilket de ska få höra så fort jag pratar med dem. Sen ska jag hitta ett sätt att gå vidare med min resevän.

En av alla de människor jag mött har verkligen satt sig i hjärtat på mig och där vill jag ha honom kvar. Det är så mysigt så.

Tack!

För alla önskningar om en trevlig resa! Det ska jag verkligen ha! Nu drar jag. Vi hörs om en vecka….

Nervös!

Jo faktiskt, jag har drabbats av rejäl resfeber! Första gången? Jag känner inte igen det här riktigt eller också har jag glömt det från förra resan Jag tror jag är lite nervös pga ressällskapet faktiskt. Eller också är hon bara fästet för min allmänna nervositet. Det kommer att visa sig. Helt säkert är att vi kommer att känna varandra mycket bättre när vi kommer hem igen Jag gillar att ha gott om tid på mig innan jag åker. Nu går jag här och fixar i mitt hem och packar och bara mår allmänt bra. Tid för mig själv i lugn och ro. Ladda lite.

Tänk vad mycket i livet som helt enkelt kan bero på trötthet. Efter sommarens semester och (faktiskt) sjukskrivningar så känner jag mig som en ”ny människa”. Jag behövde vila. Hur blir det inte efter nästa vecka då ??