Mail till bästa vännen den 2 juli 2008
juli 2, 2008Hej min vän!
Kanske läser du detta nånstans där ute? Hoppas allt är bra och att du njuter av ledighet OCH att allting gick bra med svärföräldrarna igår kväll!!
Med risk att verka mer tokig än vanligt så går jag helt och hållet på min magkänsla nu och tror mig veta vad som rör sig i Den Gifta Mannens huvud. Distans? Jag? Jodå, lite grann, det är väl därför jag kan se saker idag som jag inte sett förut när huvudet suttit fast i kakburken 
Från att tidigare ha hälsat på varandra varje gång vi mötts (vilket typ kan bli 15 ggr per dag och bara det är ju lite knasigt) så hälsar vi nu inte alls. Från honom kommer bara nåt muttrande; oftast typ förvåning att jag ens råkar befinna mig på jordens yta och särskilt här på jobbet!! Och just precis i samma del av korridoren som honom. Mycket förvånande…?! Från mig mest iskyla mot honom; jag skulle ju va ärlig framför allt. Du o jag hade nåt snack häromdagen om att han är helt omedveten om hur han behandlar mig och trots att vi är så sanslöst kloka du o jag så va faktiskt det HELT FEL. Eller också har situationen ändrat sig sedan dess och just idag är han HEMSKT medveten om att jag är arg på honom och varför. Ibland glömmer jag att detta faktiskt är en mycket (extremt) inkännande man som dessutom är intelligent på flera plan. Budskapet har gått fram. Hur det känns för mig? Jodå, lite upprättelse faktiskt. Tyvärr får jag nog säga - fortsättning följer….
Men däremellan ska jag hinna med en semester där alla bekymmer i tillvaron kommer att lösa sig helt av sig självt bara jag får sova och slippa krockar med gifta män och snokande kollegor och vänner som inte balanserar mig. Rena drömsemestern alltså 
!!
Jag hörde av skvaller inom byråkratin att det finns en stor oro i hela landet att människor som går på semester härifrån inte kommer att komma tillbaka till jobbet - “undrar varför”?! Nej, jag blir inte galen av ilska eller sliter mitt hår; fascineras mer över hur det kan brista så fullständigt och vad som blir nästa steg.
Nu ska jag gå in till min exchef och ge honom 20 kr. Nej, inte som tack för väl utfört arbete, det är visst någon som fyller år igen
Kram
Alltid är det någon som ska uppvaktas;-)
Jag är inte förvånad….har sett så mycket märkligt genom åren och förundrats över hur lojala arbetstagare kan vara. Men när det exploderar, då exploderar det och då kanske man inte kommer tillbaka.
Jag förundras också över hur mycket skit arbetstagare är beredda att ta!! Funderar på om jag pga att jag haft väldigt bra jobb tidigare har en lägre toleransnivå än andra…
Ja dessa tjugor som ska delas ut. Vi har en gemensam presentkassa som vi skänker en hundring var en gång i halvåret på vårat jobb som de kan ta ur när någon ska firas. Då slipper man det där hattandet med småinsamlingar. Men det är då för oss närmast “sörjande ” förstås, är det nån annan som kanske bara nån enstaka känner på andra ställen så tas det inte därifrån utan de får skänka. Blir ju inte lika ofta då. Önskar dig en fin fortsättnin gpå sommaren! *kram*