Året 2008

Måndag morgon och jag har semester Hela dagen idag ägnas åt mitt hem; det som blir mest eftersatt av allting när jag jobbar sex dagar i veckan. Nu vill jag rensa ur för att slippa ta med mig 2008 års skräp in i nästa år. Dags för nystart på alla håll. Julen har varit bra, men jag är sliten och trött på ett sätt som inte känns bra. Inte konstigt alls.

Året 2008 var det året när absolut ingenting gick som jag trodde. Överraskningarnas år alltså. Jag har gått in i situationer där jag trodde innan att jag hade en aning eller kanske till och med visste, trots att min magkänsla varenda gång sa annorlunda. Jag trodde jag hade en bra relation till min exchef och gick till det där samtalet i förvissning om att det inte kunde bli så illa. Det blev mycket värre. Det var slutet för vår relation. Jag gick på fest med jobbet för att avsluta Den Gifta Mannen på Jobbet en gång för alla. Vi hamnade i säng med varandra och ingenting blev sig likt efter det. Den relationen fick också ett slut som jag inte hade väntat mig. Jag hade inte heller väntat mig att det skulle vara så skönt att vara utan de känslorna. Att en man från mitt förflutna skulle dyka upp en sommarnatt och väcka känslor hos mig hade jag aldrig kunnat tänka mig innan. Att han försvann lika fort gjorde mig nog däremot inte särskilt förvånad med tanke på hur hans liv såg ut.

Men först och främst har 2008 varit ett år av jobb. Det är bara fyra månader under året som jag inte har jobbat också på helgerna. Omorganisation i den byråkratiska världen är bland det mest korkade jag upplevt under mitt arbetsliv hittills, så långt bortom logik och verklighetsförankring. Om jag inte visste det innan så har jag under 2008 lärt mig att jag aldrig har passat in där, inte passar där nu och jag kommer aldrig att passa in. Det stället har gett mig en hårdhet jag definitivt har saknat förut. Det har också lärt mig att trivsel på jobbet inte är något att ta för givet, som jag nog har gjort förut, jag har haft tur och jag har alltid haft friheten att söka mig vidare, vilket har saknats nu. Men jag har lärt mig saker jag behöver inför framtiden, så är det, för det finns ju en mening med allt som händer. Och det viktigaste av allt – jag har under de här åren utvecklat mina andliga sidor på ett sätt som jag inte har gjort tidigare och kanske inte hade gjort om jag inte varit tvungen att ”överleva”. Idag är jag mycket mera häxa än vad jag var när jag började där. På fler sätt än ett tror jag

År 2009 börjar med en anställningsintervju; jag ska ge allt jag har, sen får ödet sköta resten.

Nyårsafton kommer att firas enligt tradition hemma hos en vän i lugn och ro. Eftersom min sociala förmåga just nu uppgår ungefär till att offra mig och ens ta mig dit, så känns det skönt att slippa en stor nyårsfest. Kanske nästa år…..

Så 2009 – vad har du i beredskap åt mig?

Det drar ihop sig!

En halv dag kvar till ledighet ! Byråkratins korridorer ekar tomma då de flesta kollegor redan påbörjat sin ledighet. Vi (korkade) som ännu jobbar får jobba i lugn och ro och ha lite semesterkänsla ändå. Lite bakis idag efter middag på krogen igår kväll, men inte så det gör nåt. Det stör ingen

Imorgon lämnar jag stan. Dags att dra ut på landet, sätta mig framför öppna spisen med ett glas rött och julens första skinkmacka och inte röra på mig på fyra dagar. OK, undantag för julmiddag med hela stora familjen. Lite andlighet i form av midnattsmässa blir det nog också. Det ska bli SKÖNT. Helt underbart faktiskt

EN RIKTIGT GOD JUL TILL ER ALLA!

Champagne?

Söndag morgon och jag ska snart åka til jobbet för sista helgjobbet på ett tag. Det kanske borde firas ? Sätta champagnen på kylning innan jag åker?

Efter att senaste förhållandet tog slut har en av mina vänner ramlat tillbaka in i min tillvaro efter att knappt ha funnits där de senaste 6-7 åren. Hon ramlar in och kräver sin självklara plats som nr 1; kräver att jag ska lämna allting annat för att vara med henne. Självklart är hon inte nr 1, hur skulle jag ha klarat de senaste åren då? Självklart lämnar jag inte mina andra vänner för att vara med henne. När nästa man dyker upp kommer hon att försvinna ur mitt liv igen. Vänner är vänner också med karlar, inte bara mellan dem När hon behandlar mig som en vän är hon välkommen, dock inte som nr 1.

Jag kanske borde ha läst instruktionerna till min nya Soda Streamer innan jag försökte kolsyra apelsinjuice. Tänk explosion/fontän…..Men i och för sig – nu är köket julstädat !

Inatt har jag haft ett förhållande med Adam Alsing. Hm…..har nog aldrig tänkt på honom som en kandidat… Jag byter ofta ut personer i mina drömmar, men jag vet inte vem han kan tänkas respresentera? Jaja, han var trevlig i alla fall

Snart, snart jullov……

Att hamna rätt

Idag har jag dragits in i ett stort mörkgrått moln som snurrade runt mig och försvann. Jag har klättrat över en mur för att nå en grön blommande sommaräng på andra sidan. Jag har tryckt ihop en järnform som jag inte borde ha haft muskler till; bara för att slänga iväg den och gå vidare. Jag har förvandlat en vass, stor kökskniv till ett guldband att svepa om mig. Jag har gått in på mitt jobb, kollat in på mitt rum och insett att jag inte var där egentligen. Jag satte mig istället i en bil och lät bästa vännen köra utan att jag visste vårt mål. Någon har kastat all sin tomhet över mig och inneslutit mig i den; jag kunde stoppa det.

Feberdrömmar? Nej, akupressur Det hände saker i både kroppen och hjärnan tydligen. Fascinerande. Nu vill jag bara sova. Lugn som få.

Det enda som räknas

Som vanligt så sniglar sig de här sista dagarna innan semestern fram i ett otroligt segt tempo. Jag är sliten både fysiskt och mentalt efter det här året och just nu finns det bara ett mål i sikte – ledighet. Det enda som räknas. Eftersom jag lämnar stan över jul och också bojkottar julklappsinköp så slipper jag vartenda spår av julstress. Deckarna är inhandlade, dagarna under de två fria veckorna är så obokade det går att ha dem och snart, snart är jag där…. Min massör gav mig rådet att testa någonting under ledigheten som jag aldrig gjort tidigare. Jag har inte bestämt mig ännu för vad det blir; bara att jag ska göra fler nya saker än en

Ännu inget svar från de två jobb jag har sökt. Det ena är nog för sent, de borde ha hört av sig vid det här laget Men ännu är inte chansen över! Jag har skaffat mig en ny vän på jobbet; en vacker utåtriktad kvinna inflyttad från storstaden. Hon har kommit in som en frisk fläkt och råkat ställa till med en storm i ett vattenglas, bara genom att vara sig själv. Hon sticker ut för mycket antagligen. Suck!

Funderar på att se på ”Bodyguard” ikväll; för vilken gång i ordningen vet jag inte. Han är ju så fin Sämre sällskap i soffan kan man ha.

En helt magisk vecka

För några dagar sen kom jag till min nya massör med hela kroppen i obalans,  hela systemet fullt av stress, ilska och frustration och allmänt ”illamående”. Alla som känner till min koppling till indianer förstår att jag nästan höll på att ramla av stolen när hon föreslog att hon skulle göra en regndroppsbehandling på mig; indiansk massage med eteriska oljor. Hon hade inte en aning om vilken relation jag har till indianer, hon bara visste att det här var rätt för mig. Och rätt var det! Eteriska oljor masseras in på fötter och rygg; de förs ut i hela kroppen och läker det som behöver läkas. Två dagar senare är jag som en ny människa. Oljorna kommer att fortsätta jobba i min kropp i dagar eller veckor framöver och jag ser fram emot vad de ska göra härnäst, jag lovar. Det här är ren magi.

Jag trodde jag var fri från Den Gifta Mannen på Jobbet. Tyckte jag hade min frihet trots alla starka känslor. Jag var inte fri, det märker jag nu. Nu släpper allting greppet om mig;  han försvinner ur mig. Som en hand som hållit mitt hjärta och nu, ganska sakta, släpper taget. Frihetskänslan som kommer ur det här är enorm. Jag vill studsa fram av ren lycka och skrika ut det till hela världen Men det går ju inte. Han är ju gift.

Det är också en självklarhet att jag inte ska gå ut och festa någonting mer med mina kollegor. Omgiven av människor men alldeles ensam. En hemsk känsla, en påtaglig ensamhet. Varför ska jag utsätta mig för det? Varför? Inte igen. Absolut inte. Helt självklart ju!

Dagen idag går lite grann i bakfyllans spår, men jag mår som den prinsessa jag förtjänar att vara ändå.

Min önskelista

Inspirerad av Märtagreta är det dags för min önskelista till tomten!

1. Massor med pengar, i storleken en storvinst på Lotto så jag slipper arbeta överhuvudtaget. Efter sex år där två olika arbeten helt dominerat min tillvaro (förra jobbet slutade i utbrändhet och sjukskrivning, säger väl allt?) så har jag så himla mycket fritid att ta igen, Tomten! Jag tycker att jag på något sätt har arbetat ihop kapital till mer fritid. Tycker jag, ja.

2. Just nu står karlar inte särskilt högt i kurs i min tillvaro (ge mig några veckor att läka ihop) men va tusan – om jag önskar mig en nu så kanske du kan fixa det till julen 2009 eller nåt Tomten! Men det är mycket viktigt att bifogat till karlen finns en varningstext OCH bruksanvisning samt helst gröna blinkande lampor också som signalerar till mig ”Här är jag!!!”.

3. I brist på Lotto-vinst är det också helt OK med ett nytt givande, roligt och lättsamt jobb, gärna med bra lön.

4. Lite lugn och ro i själen, kan du fixa sånt också? Min lååååånga julledighet kommer nog att hjälpa, men jag vill att det ska hjälpa hela vägen liksom. Kanske en liten förändring av min personlighet inte skulle vara helt fel? Man kan ha känslor utan att alltid ha dem 100%. Tror jag?! Eller ljuger andra människor? Kanske skulle jag behöva önska mig lite insikt också.

5. Prylar? Ja, en ny bil i så fall, men eftersom min kunskap om bilar inskränker sig till att tanka så kanske en bilkunnig person kan bifogas till bilen? 24 timmars back up, finns det?

6. Kläder, smink, parfymer, smycken och resor är alltid säkra kort om ovanstående inte skulle vara möjligt.

End of story

Vad som är bra med det hela? Ja, alla förändringar är av godo. Efter flera års kärlek till Gift Man på Jobbet så är alla förändringar välkomna, alla förändringar som innebär ett slut på det som varit hittills . Gift Man på Jobbet gjorde bort sig totalt på firmafesten med annan kvinna än undertecknad. Kanonfull, troligtvis inte alls lycklig i sitt äktenskap, lättfångad. Och med henne! Ärkebitchen! Jävligt förbannad, svartsjuk, förbannad på mig själv att känslorna liksom alltid bara finns här. Men nu kanske jag är tillräckligt arg för att ha nått ända fram till slutet? Jag hoppas det. Jag är envis; har svårt att bli förälskad men när jag blir det så är det verkligen djupt. Men jag är lika stolt som envis och fy fan, nu räcker det. Gift Man på Jobbet behöver ta tag i sitt liv, i sitt äktenskap – utan att mina känslor ens finns i närheten av honom. Hur ska jag kunna hålla käften? Ska jag hålla käften? Ska jag skälla ut honom? Har jag ens den platsen i hans tillvaro att skälla ut honom? Jag är ju inte direkt hans fru, bara hans….Ja vadå? Betyder jag ens någonting?

Trött, dålig sömn, tillbaka i byråkratin men stark som fan. Och troligtvis snart helt fri. Jag har fantastiska vänner som överhuvudtaget orkar med att följa mig på resan. Jag orkar inte ens själv längre

Fredag, soffan, god mat, rödvin, Idol – go Kevin!

Makabert

Jodå, jag är fortfarande kvar i soffan. Doktorn tyckte att det behövdes och nu, på tionde dagen av min förkylning, börjar jag må bra igen men en uppsättning nya bihålor skulle vara helt OK. Tyvärr fick jag inte träffa min underbare doktor och läkarbesöket blev, som det ofta blir för rökare, en obehaglig upplevelse med smisk på fingrarna och föreläsningar passande en 12-åring istället för vård. JAG VET.

Dagarna i soffan har tillbringats med att kolla in filmer med Denzel Washington som inhandlades när jag insåg att förkylningen inte tänkte släppa greppet i första taget. Idag har jag sett ”Belägringen”. New York drabbas av terroristattacker och FBI är maktlösa; massor med oskyldiga människor dör. Flera gånger ser man World Trade Center i bakgrunden. Makabert.

Snart dags att återvända till verkligheten/vardagen igen. Nu ska jag lägga tarotkort för tre månader framåt. Nåt nytt jobb på gång kanske? Eller?